jos

Imorse kom dom nya tävlingslagen upp, jag läste inte igenom så nogrannt, bara lite snabbt. Jag såg inte mitt namn på en enda lista så jag börja stortjuta och ringde pappa, emelie och smsa mette & amanda. Det känndes som jag blev av med halva mitt hjärta när jag insåg att jag inte skulle få fortsätta med det jag älskar så enormt.
Sen efter jag hade lugnat mig så läste jag nogrannare så står det att pauline vill snacka en extra gång med mig och typ fem andra då blev jag fundersam och filosifera ett tag tills jag fick ett sms av mette att hon är hemma idag och jag kan komma dit äta frukost och att vi kan tröst shoppa och fika. Så jag for till henne och pigga upp mig.
Jag köpte inget men kolla på när mette shoppa för det är kul och vara smakråd. Sen tog vi en fika men jag äter inge bakelse/godis osv. Det enda jag äter är glass. Så det blev en kaffe. Vi snacka länge så som mette och josephine gör.
Sen spolar vi framåt ett tag och vi tog en liten hejdå kväll, för imorrn far mette hem till åland. Jag drog hem tidigare för min mage sved och jag kunde inte riktigt komma i humör för tankarna for åt cheerdance kom hela tin och oron om vad som ska hända.
Jag for hem och ringde pauline och hon snacka lite med mig första om lite saker och sen sa hon att JAG HAR EN PLATS I PREDATORS. Jag kännde hur tårarna börja välla fram och jag är oerhört tacksam så jag vet inte vad. Tårarna lyckades jag hålla inne tills jag la på och jag stor böla , men denna gång var det glädje tårar. Jag är så oerhört lycklig.
Det finns inga genvägar i livet man måste kämpa för allt! Det enda som hindrar mig är mig själv men inte denna gång. För nu ska jag samarbeta med mig själv. Inget och Ingen kan hindra mig NU!