Där stod hon och flaxa med armarna som en galning för en taxi.


Igårkväll var jag ute med en massa trevliga människor. När dom flesta dragit och klockan började närma sig sent beslöt sig Mica, Christel och jag att dra oss hemåt. Vi vandrade i tio minuter med kalla och blöta fötter och trötta ögon då vi ser en taxi och Mica börjar vifta som ja, jag vet inte. Taxin stannar och vi försöker få åka med gratis, efter ett tag fjäskande så kollar han mystiskt på oss och sen säger han "vad får jag för det" och småler. Då kom den nojiga josephine i farten och börja skrika om en 50-lapp. Japp vi fick åka med för 50 kronor. Med en lättnad av att få skjuts hem och slippa gå sätter vi oss bekvämt. Då svänger Taxin en konstig väg och jag vet det är en taxi men jag blir ändå lite rädd. Mica som satt i fram sa åt han att svänga vilket han gjorde tillslut. Vi kom hem tillslut i alla fall. Det var shysst av han, trots att jag fick en känsla av obehag då och då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0